Jag har haft ont i min hand i några dagar. Inte ont hela tiden utan att det kändes som ilningar i vänstra handen som kom lite då och då.
Igår vaknade jag av att det ilade så mycket asså typ 7 på morgonen, så jag beslutade mig för att jag skulle googla det. Men det var ingen bra idé för där stod det bara om olika sorters hjärtinfarkter vilket sluta med att jag vart rädd och smällde igen datorn och försökte somna om.
Men det gick sådär måste jag säga. Låg och tänkte på alla som fått hjärtinfarkter som är unga. Och för första gången i hela mitt 25(snart 26)åriga liv hörde jag ett skrik inom mig "JAG VILL INTE DÖ !!"
Jag vill inte lämna Scott. Hela min värld har ändrats sen jag fick honom, han är det bästa som har hänt mig. Utan honom är jag absolut ingenting!
Men tack och lov så gör det inte ont längre idag så det var väl bara någon nerv som kommit i kläm som behövde lite tid på sig.
Som ni kan se på bilderna nedan var det studentfest igår kväll. Måste säga att det var super kul. Nästan roligare än min första eftersom jag knappt fick göra nått då jag var 17 år bara.
Tyckte det var kul att man lyckades ta å mycket kort. Var ju några personer jag skulle klarat mig utan på festen. Men det var inge bråk iaf vilket är bra.. Eller har jag missat något?
Väktarna var förbi 2 gånger. Det är då man vet att man har fest. Vi hade ju satt upp lappar i hissen och sen på båda portdörrarna där vi skrivit att vi skulle ha studentfest och att de mer än gärna får plinga på. Tror ni någon vågade plinga på ? NOPE.
Undrar vilken granne det var som vart störd, skulle va intressant då det är andra festen de ringt efter väktare.
I morgon är det dags att jobba igen och jag måste säga att jag är grymt otaggad på att jobba. Usch jag pallar verkligen inte. Men man måste ju. Längtar efter min semester. Verkar inte som att vi kommer att göra nått speciellt. Men jag tänkte iaf åka upp till Jämtland med Scott, vet inte om Andreas fortfarande vill , han kanske vill parta med vännerna.
Var ett tag sen jag träffade min farmor nu och det skulle va kul för Scott att få träffa henne för andra gången. Nu förstår han ju mycket mer också så det blir helt annorlunda.
Nej usch nu måste jag sluta skriva, vart ett ganska långt inlägg som ingen kommer palla läsa ändå förutom min älskade blogg :P
Puss o kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar