På onsdagen fick jag komma in och lämna massa prover då jag har haft ont i magen av mina sammandragningar ett tag.
Kommer in och lämnar urinprov och vill kontrollera om jag har urinvägsinfektion men BM säger "nej stickan visade ingenting".
Nähä tänkte jag, vad är det då för fel. Det är ganska vanligt säger BM(som för övrigt inte är min ordinarie BM)
Går hem igen och lägger mig i sängen och försöker sova lite då jag inte fått så mycket sömn under natten.
I går åkte jag till jobbet då BM sa att det inte var något fel och det gick ganska bra fram till och med runt 13-14 fick jag en stark sammandragning så jag var tvungen att gå iväg och sätta mig i en soffa och försöka ta det lugnt. Under tiden sms:ar jag med Linnea som ber mig ringa till förlossningen.
När jag ringer dit frågar hon varför jag inte har ringt in tidigare. BM där ville att jag skulle åka hem på en gång och vila och sen ringa in om det inte gick över. Det kan ju vara dags.
(Att man åker in till förlossningen betyder inte bara att det är dags, efter vecka 22 blir man ombedd att ringa till förlossningen vid magont, blödningar osv)
Jag känner ju min kropp och tänkte nej det här är inte förvärkar det är något annat så jag åker hem vilar lite och sen ringer jag tillbaka till förlossningen och hon ber mig komma in.
Väl där får jag vänta ett tag innan jag får komma in på undersökning. Hatar att vänta på sjukhus det är det värsta jag vet. Speciellt när man sitter där helt ensam.
Kommer in så kopplar hon upp mig på EKG för att kontrollera bebisens hjärta och mina sammandragningar.
Hon kontrollerar mitt urin och konstaterar att jag visst har urinvägsinfektion (skumt att BM missade det på MVC dagen innan)
Efter ca 20-30 min är de klar med EKG:n och jag får vänta på en läkare som ska undersöka mig.
Får vänta kanske 10 minuter och hör en kvinna i rummet bredvid som håller på att föda barn. Började nästan gråta när jag hörde bebisen gråta så himla underbart.
Sen kommer läkaren in med en elev för undersökningen. Hon frågar hur jag mår och varför jag är där och sedan får eleven känna lite på magen för att försöka se hur bebisen ligger men det är inte så lätt på en så liten mage. Efter det börjar läkaren med ultraljudet. Hon höll på ganska länge och kollade och sa sen att det var för att hon tyckte det såg ut som att det var för lite vatten i magen där bebisen ligger men nu är hon säker på att allt är ok.
När hon är klar med det gör hon även ett extra ultraljud vaginalt för att se så jag inte har öppnats något, vilket jag inte hade. Hon sa även att jag hade extra lång livmodershals (Hon skulle visa eleven hur man räknar och hur man ser om man har öppnats eller inte och sa att man ska vara ca en 4, så mätte hon mig och sa "oj en 5:a det var rekord")
Efter det skrev hon ut antibiotika till mig och bad mig stanna hemma idag då man fortfarande har ont första dagen när man börjar med kuren. Ska ta antibiotika i 5 dagar och om jag fortfarande har ont då måste jag ringa in så de sjukskriver mig. Jag hoppas på att det går över till imorgon vill inte bli sjukskriven redan nu :S
Idag har jag bara legat hemma och tagit det lugnt. Fick tom sova till klockan 11, det är inte ofta det händer. Är fortfarande sjukt trött, vaknade ett antal gånger under natten av mina onda sammandragningar.
David kom och hälsade på med lunch. Så himla mysigt det var super gott. Tack älsklingen för att du är så underbar.
Sen var vi ner och hämtade Scott och nu sitter jag och försöker hitta bra recept på bröd som jag tänkte försöka baka imorgon. Någon som har några tips kanske ?
Det här vart ju ett super långt inlägg men nu vet ni hur jag och bebis mår. Jag har ont bebis mår fint =)
Här kommer lite bilder :
Min lunch på jobbet, så himla gott
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar